Anna-style! Min syster lärde mig att om man håller glaset framför hakan  så syns inte dubbelhakan. Detta var vår stammis-restaurang, låg på lämpligt avstånd från vårt Guesthouse, nästan belyning hela vägen hem!

 Fantastiks goda grönsaker och här en grym avokadoröra som man skulle kunna döda för!

 Vår allas älskling - Leo, 7 månader. Om det finns en dubblett på denna hund så tar vi den med en gång! <3

Grym fika! Hade aldrig hittat detta stället. Fika för fem, 60 kr -  me like!

Staffan berättar om bröllopet han var på här. Det gick inte rikigt att förstå hur fint det hade varit men de hade slaktat en get i alla fall! Bröllop är stort i Etiopien och påkostat.

Att ta död på intressant historia kan de i Etiopien! Gäsp

Visst blir man imponerad över monomentet. NOT ingen skylt och massor med skräp.

Shit vilket vacker djur men vilken tragisk djurpark. Världens vackraste djur får inte vara i bur! Basta

Förundras och tittar intresserat på själva staketet!

Jag fick sitta bak!!!! Mycket trafikkaos i Addis. Men bygger järnväg och tar inte hänsyn till den infrastuktur som finns och inte heller till de plåtskjul som står ivägen...

En kyrka högt uppe i bergen. Men fantastisk utsikt över Addis. 3200 meter över havet.

De Etiopiska barnen är så söta att man kan äta upp dem!

Guiden berättar och pekar med stor inlevelse - Detta taket är handgjort. Jag tänker va fan skulle det annars vara?

Så här ser en 5 miljoner stad ut på 3200 meter höjd.

Om jag fick Etiopiskt kaffe varje dag så skulle jag börja med kaffe igen. Grymt!

Vår guide visade oss flera klädaffärer. Till slut fick jag förklara att vi kommer inte handla några kläder...

Små söta åsnera fick jobba hårt. 

Vi tackar Italienarna för rikigt bra pizza och pasta! De försökte att kolinisera Etiopien men lyckades inte.

Mega lyx på Hotel Sheraton. Kontrast! 300 kr för att gå in och bad för oss tre. Bara vita och söta små mörka adopterade barn i poolen.

Min frukostomelett. Frukosten tog för det mesta 60 minuter. Den var aldrig färdig när man bad att den skulle vara på plats. En helt ny procces varje morgon. Men en som lagar och en som dukar fram frukosten. Kliar i fingarna på en resturangmänniska som mig.

Jag försköt verkligen att äta och gilla men det vände sig i magen. Etiopiks julafton (typ 5 januari eller nått).

När vi kom dit så var det bara ponnyridning men Klara övertalade dem att vi skulle får rida ordentligt. Och det fick vi. Full galopp genom området. Maxad adrenalinkick! 

Coach Staffan in action! 

Ahman sa att han kunde rida, han kunde inte styra sin häst!

Av hästbajs kan man göra hus! 

Vi blev hembjudna till guiden på en läsk, det fanns inget vatten!  

Bränner på den sista bränna på Sheraton!