Lördagmorgon, - Sära på bena och böj dig framåt, PUTA INTE MED RUMPAN skriker min skidtränare på mig. Längdskidor säger jag bara. OMG att det ska vara så svårt att få till det. Jag vill också åka sådär snyggt och snabbt. Det är lördagförmiddag och första passet av fyra har startat. Min tränare vill att jag ska visa hur jag åker, så jag anstränger mig att åka riktigt snyggt och snabbt. Jag vänder tillbaka och avfyrar ett leende. Här väntar jag på att få beröm... - Herre gud! Är du säker på att det är lämpligt att du åker Vasaloppet, jag skulle nog rekommendera dig att åka tjejvasan istället. Hur många gånger har du stått på längdskidor? Är det någon som har berättat för dig hur man gör? Mitt leende blekande snabbt bort och jag var tillbaka på i verkligheten. Fan också, jag måste klara Vasaloppet. Han fortsätter vidare - Det är ingen idé att vi kör något långt, du måste lära dig hur man gör först. Vi kör några övningar som du får träna här på det plana-spåret.

I en timme tränar jag på att, sära på bena, böja mig framåt, inte puta med rumpan, sätt i staven ORDENTLIGT. Oj vad det är mycket att tänka på och korrdinera. Stav-nedsättningen är jobbigast, där känner jag att det momentet har jag faktiskt inte gjort ordentligt överhuvudtaget. Axlar och armar får jobba ordentligt. Jag, barnen och några andra nybörjare håller varandra sällskap på det plana! Men jag trillade i alla fall inte. Andra träningspasset, får jag äntligen ge mig ut i spåret. Min tränare fortsätter att kommentera alla fel jag gör hela tiden. Det blir 1,5 mil och jag är mör i kroppen och tycker själv att det har gått bra och att det nog har hänt något i alla fall. Söndag morgon kroppen är lite mosig men det känns fantastiskt att få lov att be sig ut i spåret... trodde jag. - Det är bättre att du stannar här på det plana och tränar en timme utan stavar och en timme med! Fram och tillbaka åker jag, hundra gånger. Sen åker jag en runda i spåret utan stavar, börjar så smått fatta det där med glid och fäste under skidorna. Efter mina övningar åker jag framför min tränare och han har problem att hänga med. (eller så inbillar jag mig, ha ha) Och efter tredje passet får jag äntligen beröm. - Nu börjar du att fatta hur man ska åka men jag slår vad om att du kommer att bryta loppet.

Jag säger bara ni Norrlänningar vet inte vad vi Skåningar går för! Om jag så kryper i mål så kommer jag inte att bryta. Jag förväntar mig blod, svett och tårar, den 25 februari i 12,5 timmar.

Sjukt imponerad av Ulricehamn. Spåren var helt fantastiska med konstsnö och i anslutning fanns det vallabod och omklädningsrum. Lite längre bort fanns det en slalombacke och nere i byn ett nybyggt kallbadhus vid sjön. Lite långt men det är nog närmste längdspåren som jag kunde hitta.

21 dagar kvar tills det är dags för Öppet spår - Vasaloppet - 9 mil. Det måste komma mer snö så att jag hinner träna lite till. Det blir löpning och styrketräning under de närmaste veckorna. Och jag har köpt mitt första proteinpulver, måste testa. Jag har haft svårt att få tillbaka styrkan och energin i kroppen efter mina långlopp i höstas. Och hoppas att detta kan vara en lösning på mitt problem. Skulle ju behöva en hel del extra energi inför Vasan.

Längtar till Sövde-träningarna

 

Löparlotta

5 februari 2013 00:36

Jag slår vad om att du fixar det!

Paula Börje Vendel

5 februari 2013 10:26

Tack snälla. Har börjat med mentalträning på hög nivå!

 

Jonathan

10 februari 2013 16:39

Haha..Paula!! Lät som du gjorde nåt helt annat när du skrev: Sära på benen, böj dig framåt, i med staven...

Du kommer fixa det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    - Varför är du vegan? Den frågan får jag ofta och en del tror sig veta varför. På min Facebook-sida delas det gärna animaliska skämt om veganer och jag blir taggad i inlägg som arga bönder har gjort. Så nu vill jag berätta varför jag är ...

Gå in i väggen och sen då?     Motgångar och hinder är en välsignelse. Så kan jag säga efteråt men inte när jag är mitt i alltihop. Då känndes det mörkt, tungt och oövervinnligt. Men varje motgång är en lärdom. Dina motgångar är aldrig större ...

2014 är slut och 2015 har precis börjat. En liten tillbaka blick på 2014, både träningsmässigt och personligt: Januari: Börjar året med att besöka Etiopien och Staffan. En omtumlande resa. Vi är tacksamma över vårt liv och de förutsättningar som vi...

  Detta inlägg började jag att skriva i augusti. Och nu är jag äntligen färdig.... Det blev inte Marstrand Ultra Swimrun, tävlingen ställdes in. Vältränad i onödan!   Så jag ställd snabbt om och började att cykelträna för att kunna göra en halviron...

Snart är det dags för årets utmaning, Marstrand Openwater - Swimrun Ultra, 52 km löpning och 6 km simning. Min plan vara att ha ett lugnt år efter min Ironmandebut. Och när jag anmälde mig så kändes det inte så långt men nu undrar jag hur jag tänkte?...