I lördags åkte vi längdskidor. Jag var inte speciellt sugen och det var töväder, men vi åkte till Skåne Tranås (http://www.skidspar.se/skane/tomelilla/skane-tranas). Trots att det inte fanns någon snö hemma, så fanns det tillräckligt för att åka där. Något av det bästa med Skåne-Tranås är att Lisen ställer fram blåbärsoppa och bullar till självkostnadspris, förutom att de ser till att det finns bra spår så finns det även längdskidor till uthyrning och en vallabod. Och som inte det skulle vara tillräckligt är hela familjen behjälplig med allt så att det känns extra trevligt och välkomnande. Sonen fungerar som PT och Lisen passade på att berätta att på söndagen så var det DM i längdskidor i Skepparslöv, perfekt genomkörare inför Vasan. 5 mil.... ja det tog ju inte lång tid att bestämma sig, att det var det man skulle göra på söndagen. Vi körde lite mer än en mil och det känns "sådär", det går inte fort men det går framåt. Sen var det bara att boka om hela söndagen och gå och lägga sig tidigt inför söndagen.

Min andra skidtävling; DM i Skepparslöv. Och jag vallar mina skidor för andra gången. Lite rädd är jag ju att jag vallar fel. Men detta är det bästa med motionärer vi har alla varit där - nybörjare, och alla vet hur det känns. Otroligt hjälpsama är alla dessa motionärer. Så det är bara att fråga första bästa - Vilken valla ska man ha? - Vilken valla har du? - Tror du att detta är rätt? Och sen pratar man som man känner varandra. Tänk om det kunde vara så här naturligt i alla samanhang! Tex på nattklubben – shit va trevligt det skulle vara.

I vasa-loppsklassen var vi 17 stycken som ställde upp och totalt 60 personer var med och tävlade. Jag och Patrik höll varandra sällskap i 5 mil och gled in på delad 17:de plats. Tävlingen var på 5-km-banan, så 10 varv. Jag ställde in mig på att göra 3 mil, rent mentalt kändes det rimligt att köra 6 varv istället för 10 varv. Första milen gick på 55 minuter, rekordtid för mig! När vi har kommit till hälften känns det helt ok,  i alla fall så är jag så pass fräsch att jag måste fortsätta. Varv 6, 7, 8 är mentalt riktigt jobbiga, här blir det mycket mentalträning och mantra. Hade Patrik valt att köra om mig här hade jag inte fortsatt. Så en eloge till att Patrik var så mycket gentleman att han inte körde om mig, eller så hade han så pass bra utsikt att det inte kändes motiverat att köra om. 5 timmar och 28 minuter tog det att avverka 5 mil.

Det positiva är att jag inte hade skav, inte ont så jag grät utan kunde ta mig hem. Väl hemma rör jag mig i ultrarapid. Jag är så trött. Att laga mat tar en hel evighet. Jag äter fast jag inte är hungrig och drar slutsatsen av att jag har ätit för lite. Tvingar i mig en stor portion glass. Stapplar mig ut i bilen för jag har en massage-tid att passa. Det gör ont när Massage-Margareta går igång. Framsidan av låren är lite som tortyr och när hon masserar svanken skriker jag. Men lite skönt var det också såklart. Sedan hämtar jag barnen i Malmö och sen hem igen. Detta kändes som en evighet innan jag äntligen fick lägga mig i sängen. Man skulle ju kunna tro att jag nu skulle kunna sova som en stock.... nepp. Det ont i kroppen varje gång som jag vänder mig i sängen. Jag har ju gjort mer än hälften av 9 mil, så på måndag ska jag nog ta mig i mål. Och jag tror att det är någon som kan förlora ett vad!

Tröttheten har blivit lite bättre sedan jag började med EEA, aminosyror (protein). Jag fick rekommendationer att antigen prova BCAA eller EAA men efter ha forskat lite på nätet så känns det som ett bra val med EEA. Och sen har jag plusat på med extra kalcium i form av WNC som man tar innan man somnar. Och jag sover som en stock sedan jag började med dem. (http://www.budo-fitness.cc/os2/index.php?cPath=20) . Jag försöker att vara noga med kosten, äta 5 gånger om dagen. Men det är tortyr att inte äta kakor och annat sött. Så det brukar bli lite varannan dag med kakor.  Djupt tacksam för alla de som har hjälpt mig med mina styrketräningspass. Kul att få träna med systersonen. Och vilken kunskap, djupt imponerad och suger åt mig av all hans kunskap. När jag tränar, så tränar jag på ungefär 70% av min kapacitet, alltså, jag tröttar ut mig lagom och har inte någon träningsverk! Men när man kör styrketräning så maxar man varje övning tills musklerna skakar. Vilket gör att jag har haft träningsverk i 3 dagar där jag ibland inte har kunnat lyfta pennan från skrivbordet! Men nu har du ju blivit lite muskler som jag hoppas att jag får användning av på måndag.

Två trevliga tidningsartiklar om mig och mina fina träningskompisar.

http://ystad.lokaltidningen.se/en-jarnkvinna-med-mal-i-sikte-/20130212/artikler/702069685/1846

http://www.ystadsallehanda.se/skurup/article1814863/Jarnhard-traning-infor-tufft-lopp.html?fb_action_ids=10151262768472124&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Ha en fortsatt underbar vecka. På söndag blir det tåget till Mora, längtar : )               

 

Helena

19 februari 2013 21:01

Härligt paula!! vad härligt det ser ut i skidspåren...förstår att du valde bort en kväll med mig ha ha, kram!

Paula Börje Vendel

19 februari 2013 21:06

Hmm...vald bort och vald bort, du var ju inte svårövertalad... ; )

 

Åsa

19 februari 2013 21:45

All kärlek till dig!!!! Du är SÅÅÅ duktig! Stort lycka till på måndag! Kramar

Paula Börje Vendel

19 februari 2013 21:55

Ha ha ha finaste Åsa, du är bara bäst. :)

 

Patrik

19 februari 2013 23:10

Haha, gentleman vet jag inte, men utsikten var tveklöst trevlig :)

Det var mentalt jobbigt med tio varv, det slipper man i varje fall på Vasan.
Och på Vasan är det helt klart de första 35 som är jobbiga, sen blir det enklare.
Så bara bit ihop den första delen så fixar du det galant!

Lovar att vänta i mål och heja, kör hårt! :)

Paula Börje Vendel

20 februari 2013 08:28

Ha ha ha tack!
Vi ses i Mora :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    - Varför är du vegan? Den frågan får jag ofta och en del tror sig veta varför. På min Facebook-sida delas det gärna animaliska skämt om veganer och jag blir taggad i inlägg som arga bönder har gjort. Så nu vill jag berätta varför jag är ...

Gå in i väggen och sen då?     Motgångar och hinder är en välsignelse. Så kan jag säga efteråt men inte när jag är mitt i alltihop. Då känndes det mörkt, tungt och oövervinnligt. Men varje motgång är en lärdom. Dina motgångar är aldrig större ...

2014 är slut och 2015 har precis börjat. En liten tillbaka blick på 2014, både träningsmässigt och personligt: Januari: Börjar året med att besöka Etiopien och Staffan. En omtumlande resa. Vi är tacksamma över vårt liv och de förutsättningar som vi...

  Detta inlägg började jag att skriva i augusti. Och nu är jag äntligen färdig.... Det blev inte Marstrand Ultra Swimrun, tävlingen ställdes in. Vältränad i onödan!   Så jag ställd snabbt om och började att cykelträna för att kunna göra en halviron...

Snart är det dags för årets utmaning, Marstrand Openwater - Swimrun Ultra, 52 km löpning och 6 km simning. Min plan vara att ha ett lugnt år efter min Ironmandebut. Och när jag anmälde mig så kändes det inte så långt men nu undrar jag hur jag tänkte?...