Denna vecka skulle ha varit en hård träningsvecka men första delen av denna vecka, har varit lugn, enligt mina nuvarande mått mätta! Vila på måndag, Tisdag 1 timme cykling och 1 timme löpning i lungt tempo, första gången på länge som jag har kännt mig trött. Onsdag, simträning med Daniel. Kommer inte vara i form till den 15/7 så att jag kan frisimma hela sträckan. Frisim tar för mycket av mina krafter och som tur är tar jag mig fram med bröstsim i rask takt. Så upplägget kommer att vara att simma bröstsim och lägga krutet på cyklingen och löpningen.

Igår jobbade jag fram till kl 21.00, var hemma 21,45. 22,00 var jag ute och sprang. Efter att effektivt pussat och nattat alla barnen hör jag mig själv säga - jag tar bara en kvällspromenad, kommer snart hem igen. Tungan vara super svart. Jag skulle ju inte alls promenera utan träna. Just nu är ordet "träna" smått infekterat. I stället för att säga vad jag ska göra, så har jag nu börjat att släta över mina träningstimmar med att jag tvättar bilen efter jag har tagit en liten runda. Jag handlar på vägen hem efter min cykeltur osv. Barnen tycker jag är helt sjuk med min träning och får med håll ifrån flera håll. Och jag kan förstå dem men jag behöver träna ännu mer. Jag har diskuterat med andra som tränar många timmar, man går upp extra tidigt så att det inte märks hur mycket man tränar och andra konstiga saker för att träningstiden inte ska synas, lite som att ha en älskare (tror jag). På helgen blir det långpass med cykling och löpning. T2 som är den jobbigaste övergången (cykling till löpning) och den börjar kännas rikigt bra. Uthålligheten känns bra, den delen skulla jag kunna träna ihjäl mig på, svårt att känna sig helt nöjd. Snabbheten sitter inte rikigt och framför allt inte i kombination med uthålligheten. Det jag skulle vilja plusa på är intervall-träning med både cykling och löpning. Och styrketräning, finns ju inte på kartan, men det händer att jag gör lite armhävningar och sit-ups. JAG BEHÖVER FLER TIMMAR PÅ ETT DYGN.

Ser fram emot imorgon. MalmöMilen http://www.malmomilen.se/, . Ann-Sofie och jag kommer att cykla från Skivarp till Malmö ( 5 mil) sedan springa milen på person-bästa och sedan cykla hem igen. Efter det kan vi väl titulera oss iron-ladies. Nu hägrar helgen och en veckas semester.

 

anna

15 juni 2012 18:32

ATI borde vi starta upp ..en grupp anonyma träningsidioter

Paula Börje Vendel

15 juni 2012 22:51

Ja det verkar som behovet är mycket större än vad jag trodde. Ha ha ha

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    - Varför är du vegan? Den frågan får jag ofta och en del tror sig veta varför. På min Facebook-sida delas det gärna animaliska skämt om veganer och jag blir taggad i inlägg som arga bönder har gjort. Så nu vill jag berätta varför jag är ...

Gå in i väggen och sen då?     Motgångar och hinder är en välsignelse. Så kan jag säga efteråt men inte när jag är mitt i alltihop. Då känndes det mörkt, tungt och oövervinnligt. Men varje motgång är en lärdom. Dina motgångar är aldrig större ...

2014 är slut och 2015 har precis börjat. En liten tillbaka blick på 2014, både träningsmässigt och personligt: Januari: Börjar året med att besöka Etiopien och Staffan. En omtumlande resa. Vi är tacksamma över vårt liv och de förutsättningar som vi...

  Detta inlägg började jag att skriva i augusti. Och nu är jag äntligen färdig.... Det blev inte Marstrand Ultra Swimrun, tävlingen ställdes in. Vältränad i onödan!   Så jag ställd snabbt om och började att cykelträna för att kunna göra en halviron...

Snart är det dags för årets utmaning, Marstrand Openwater - Swimrun Ultra, 52 km löpning och 6 km simning. Min plan vara att ha ett lugnt år efter min Ironmandebut. Och när jag anmälde mig så kändes det inte så långt men nu undrar jag hur jag tänkte?...