Jag hade redan igår bestämt mig för att om det inte skulle gå bra idag, när jag cyklade Ringsjön runt, så kunde jag ge Daniel all skuld. Det är ju helt klart den största fördel med en personlig tränare, det kan omöjligt vara mitt fel, för Daniel säger ju hur jag ska träna och de instruktionerna följer jag slaviskt. Väldigt otippat cyklar jag över förväntat.

Igår efter intervallträning i löpning kände jag mig som en disktrasa, hade ätit dåligt och låg efter med sömnen. Men trots detta var jag så stark. Jag kommer till starten själv och har ingen att cykla med, lite trist men så blir det ibland. På parkeringen träffar jag min idol Anna Hull, som jag inte riktigt känner. Anna är sjukt vältränad och super trevlig. Hon ställer upp på många löpatävlingar. Hon  är lätt att känna igen, oftast utklädd och springer som en gasell. Anna slutade röka för 10 år sedan och började träna precis som mig fast jag är ju hästlängder ifrån henne. Vi började prata om bestämde att vi skulle cykla tillsammans. Jag tänkte; - jag cyklar med henne så länge jag håller sen  släpper jag. De första 7 mil gick ok, bra tempo. Efter hälften känner jag att jag kommer hålla hela vägen, grym känsla. Det regnar och haglar och ibland tittar solen fram, rikigt bra träning med andra ord. Hälften kvar och det går hur bra som helst. Sista milen ökar vi tempot men händerna har domnat bort av kylan, både Anna och jag har problem med att orka växla med vänster hand, skum känsla. Jag höll hela vägen och skulle kunnat cykla längre.125 km på 4,39, sjukt nöjd och helt hög. Warm-uppen är avklarad. Imorgon blir det en lungn söndag med triahlon-träning i Sövde och simträning på kvällen

.

Denna veckas träning är inget jag rekommederar, inte idag i alla fall. Borta på konferens i 2 dagar gör inte fredagen till någon mysdag. Passade på att sluta tidigt så att det blev rikigt stressigt för att hinna träna intervaller med Daniel (min PT). Vi började med 15 minuters jogg i motvind. När Daniel frågade hur fort vi skulle springa sejfade  jag med 5,2. Första intervallen låg på 4,20-ochnått, så fortsatte det i ungefär i 6 intervaller och jag kunde till och med sänka tiden i mitten. MEN sen var det som att springa med en cemenetröv (ursäkta uttrycket men det är det bästa beskrivningen på hur det känns). Jag hade verkligen bestämt mig för att inte klaga och gnälla med på den nioende intervallen var det omöjligt att låta bli. Jag gör det här frivilligt ändå tycker jag att Daniel är rikigt elak. När han säger -Kom igen, -Du kan, - 20 sekunder till. Men va fan ser han inte hur jag sliter? Hur kan han plåga mig så här? Intervaller är sjukt effektivt för min träning men jag känner mig jätte låg efter intervall-passen.

Denna vecka har jag fokus på Ringsjön Runt imorgon, 125 km på cykel. Jag har verkligen inte lagt upp min träning rätt, men ibland får man skarva; fel att köra intervaller innan tävling, sovit dåligt och ätit dåligt. Ska bli spännade och se vilken effekt det har på mig. Sjukt taggad och fokuserad i alla fall. Passade på att tvinga personalen att följa med,  obligatorisk närvaro. de fick  i alla fall själva välja vilken sträcka de ville cykla. Har fixat världens roligast tröjor till oss allihop, tycker jag i alla fall. Mer om det imorgon...